Aspergerbloggen

Hej, nu har jag ringt ytterligare ett samtal. Eller flera, faktiskt. Det var bland annat till Arbetsförmedlingen. Det var jobbigt. Jag förstår inte dem och de förstår inte mig. Ja, jag talar bra svenska. Svenska är mitt modersmål. Jag återfinns nästan aldrig i någon grupp som är känd. Det gjorde jag inte den här gången heller. Vad jag längtar efter ett arbete så att jag kan tillhöra en normal grupp. Antingen det eller att vinna massor av pengar så att jag kan ge fingret till allt. Jag fick ett till problem på halsen.